Från väveri till alkoholistvård

Områdets historia börjar egentligen redan 1663. Då köper grosshandlaren Jacob Momma den stora tomten som ligger lite utanför Söders stadsbebyggelse och mantalsskriver sig här. Och det är en historia väl värd att berätta!

Jacob Momma anlägger en trädgård, bygger en två meter hög mur och flera hus i holländsk stil. Han adlas och får namnet Reenstierna, och än i dag finns hans stora öppna spis kvar på första våningen i malmgårdens forna huvudbyggnad, ”Slottet”.

Den vackra malmgården används som bostad eller sommarnöje av sina många ägare de första hundra åren. Men en växande industri pockar på mark. I mitten av 1700-talet drivs här ett ”stoffväveri” – en tygfabrik alltså. En fabriksbyggnad, som blir stommen i det framtida Maria sjukhus, uppförs.

År 1871 flyttar ett provisoriskt barnbördshus, BB, in. Det är barnbördshuset på Kungsholmen som drabbats av ovanligt många dödsfall i barnsängsfeber och därför behöver nya lokaler. Några år senare köper Stockholms stad hela egendomen.

Sjukhusbristen i staden är stor och på området vid Wollmar Yxkullsgatan planeras för det blivande Maria sjukhus, som flyttar in i den östligaste byggnaden och både byggs om och till. Det blir en modern anläggning för i första hand ”fattige sjuka” och med gasljus i samtliga sjukrum.

År 1883 börjar man bygga en tidstypisk träpaviljong med mycket snickarglädje. Paviljongen är från början tänkt att fungera som epidemisjukhus, men eftersom barnbördshuset inte räcker till måste även paviljongen användas för förlossningar. Det ger plats för totalt 62 kvinnor. Men också detta blir snabbt för knappt och planeringen börjar för ett nytt barnbördshus på samma tomt. År 1907 har det nya barnbördshuset 130 sängar. Med tiden flyttar också barnmorskeutbildningen hit.

Knappt tjugo år efter att träpaviljongen byggts uppförs en ny paviljong, denna gång i sten och i två våningar. Året är 1901 och byggnaden är avsedd för ”personer som drabbats av olyckshändelser eller eljest hastigt insjuknat”. Paviljongen rymmer bland annat ett ”snyggningsrum” med badkar och dusch på övervåningen. Men det är bara de kvinnliga patienterna som får glädje av badet, avdelningen för män ligger på bottenplanet. Och på vinden finns personalbostäder för ”betjäningen”

Under de första tjugo åren av 1900-talet byggs Maria sjukhus ut med köksbyggnad, fler sjukavdelningar, operationsavdelning, undersökningsrum, sänghissar, personalbostäder, obduktionsavdelning och gravkapell.

Det räcker ändå inte riktigt och långt in på 1930-talet byggs det fortfarande till. Bland annat tillkommer laboratorium och en läkarexpedition, som även inrymmer ett bibliotek.

Barnbördshuset stängs 1943. Det visar sig dock vara ett förhastat beslut. Redan efter ett halvår får det öppna igen då 40-talets barnboom är ett faktum. Det dröjer till 1969 innan det populära Södra BB vid Rosenlundsgatan läggs ner för gott.

År 1943 flyttar övriga verksamheten över till det nybyggda Södersjukhuset och efter bara 57 års verksamhet upphör Maria sjukhus. I den gamla träpaviljongen från 1880-talet flyttar Långbro sjukhus in under namnet ”Vårdhemmet för sinnessjuka”, men med tiden mjukas namnet upp och det kallas Maria sjukhem i stället. År 1965 stängs sjukhemmet och paviljongen rivs.

I mitten av 1950-talet startar den alkoholistvård som Mariafastigheterna är mest kända för idag. Då flyttar nämligen polikliniken för alkoholsjukdomar in, en verksamhet som startades vid S:t Eriks sjukhus 1945. När Södra BB läggs ner 1969 utökas verksamheten ytterligare. Nu har också den nya L-formade huskroppen utmed Wollmar Yxkullsgatan och Maria prästgårdsgata byggts. Under 1970 benämns hela verksamheten Mariamottagningarna, som får officiell status som sjukhus i samband med att storlandstinget införs.

Från 1993 används namnet Mariakliniken fram till det att personalen åtta år senare begär att få ta över och driva ett personalägt sjukhus.

Idag erbjuder Maria sjukhus bland annat vårdcentral, psykiatri och laboratorium. Locum förvaltar den 18 000 kvadratmeter stora fastigheten.