Historia

Embryot till Södersjukhuset föddes redan 1928 då den 28 år gamle byggnadsingenjören Hjalmar Cederström fick i uppdrag att se över Stockholms sjukvård. Cederström var en samhällsplanerare med stort patos för sociala och politiska frågor och hade tidigare varit engagerad i uppförandet av andra sjukhus, däribland Södertälje sjukhus.

Den 31 maj 1930 presenterade han en ”generalplan för Stockholms sjukhusfrågor”. Avsikten var redan då att bygga ett nytt sjukhus som skulle erbjuda 1 200 vårdplatser och vård och behandling inom alla specialiteter.

Cederström fick ansvaret att leda bygget av Södersjukhuset och förberedde sig minutiöst. Han gjorde mer än 150 kunskapsresor i utlandet och konsulterade ett stort antal läkare, sköterskor, tekniker och arkitekter. Detta gav arkitekten Herman Imhäuser värdefulla insikter om vad tiden krävde av modern, tekniskt avancerad vård i ett stort sjukhus.

Tidigare byggdes sjukhus med paviljonger och kliniker i olika byggnader, men Södersjukhuset skulle bli Sveriges största sammanhängande blocksjukhus där sjukhusets olika funktioner bands samman i ett enda stort byggnadskomplex. Patienterna skulle rationellt kunna slussas till och mellan olika vårdavdelningar beroende på sjukdom och behovet av vård, och det fanns en plan kring hur man snabbt skulle kunna ta emot ett stort antal människor och sprida dem i byggnaden. Det effektiva, inre ”trafiksystemet”, blev kanske det mest karakteristiska för Södersjukhuset när det senare byggdes.

Efterlängtat sjukhus

Sjukhuset var efterlängtat, inte minst av Södermalmsborna. I övriga staden fanns redan flera viktiga sjukhus, medan Söder endast hade Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset (då Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs’ minne) som hade uppförts 1911. 

Södersjukhuset uppfördes som ett stolt utropstecken på toppen av de illa beryktade Rackarbergen, uppkallade efter bödelns dräng, rackaren, vars stuga en gång stod där.

Vid invigningen den 3 april 1944 var Södersjukhuset Nordens största byggnad. Cederström och Imhäuser hade realiserat sin vision om ett tekniskt, rationellt och ändamålsenligt sjukhus. ”Söders vita pärla” var ett modernistiskt föredöme som utstrålade framsynt sjukvård. En funktionalistisk fulländning med sängbyggnaderna placerade mot söder för att sol och ljus skulle flöda in i sjuksalarna och där patienterna kunde njuta av den vackra utsikten över Årstaviken. Detta var ett sjukhus anpassat helt efter tidens krav!

Bildtext: Dagrum och patientrum var luftiga och ljusa. Och borta var patientrum med tio till tjugo patienter, "kuriosa från ett gånget tidevarv" fnös Hjalmar Cederström.

Södersjukhuset blev den kanske mest genomtänkta sjukhusbyggnad som byggts fram till dess i Sverige. Byggkostnaden, med inventarier, var 54 miljoner kronor.

Vid invigningen fanns det 270 anställda på sjukhuset, fördelat på 36 läkare, 38 sköterskor och 196 övrig personal. Under de tre första decennierna organiserades vården med hjälp av tre ansvariga husmödrar. Vid början av 1950-talet var arbetstiden för sköterskor 48 timmar i veckan med ledigt var sjätte söndag.

Bildtext: Rond på den medicinska dagavdelningen med syster Ella Sjögren, syster Ann Sofi Eklund, överläkare Erik Nettelbladt och avdelningsläkare Stig Jeansson, 1967.

Bildtext: Middagsmaten delas ut på avdelning 95, 1965.

Förändras över tiden

Under åren sedan invigningen 1944 har flera stora ombyggnationer gjorts på sjukhusområdet, men med stor respekt för den ursprungliga arkitekturen. Redan 1947 invigdes personalrestaurangen Rackarbacken och personalbostadshus, raskt följt av verkstad, panncentral, tvätteri och nya kliniker, därtill en mångfaldig ökning av antalet anställda.

Bildtext: Ambulans utanför Olycksfall, den nya akutmottagningen, 1970.

I mitten av 70-talet planerades för en tillbyggnad för en ny operationsavdelning, men de planerna stannade dock på idéstadiet. I slutet på 90-talet renoverades de södra fasaderna och Södersjukhuset blev på nytt ett praktfullt blickfång från Årstaviken.

Mellan 2000-2003 flyttades huvudentrén till dagens entrébyggnad i glas. Södersjukhuset fick nu också Europas modernaste centrum för bilddiagnostik, Bild Diagnostiskt Centrum, vilket invigdes våren 2002. Och tre år senare öppnades Sveriges första akutmottagning för våldtagna kvinnor.

2008 påbörjades renoveringen av de norra fasaderna och SÖS började på nytt göra skäl för namnet ”Söders vita pärla”. Renoveringen handlade dock om betydligt mer än estetik och vit puts på väggarna. Den gällde också miljö och bättre isolering för att göra sjukhuset mindre energislukande.

Och förändringarna stannar inte där!

Mellan 2014 och 2020 pågick det en stor ny- och ombyggnation av Södersjukhuset. Tre nya nya byggnader tillkom - en behandlingsbyggnad med större akutmottagning och nya operationssalar, en ny vårdbyggnad och en ny byggnad för logistik och service. Nya gator och parkområden har också skapats.

Är du mer nyfiken på vilka förändringar vi gör framöver för att stärka och framtidssäkra sjukhusområdet för modern vård?

Läs mer här.