Fysisk tillgänglighet i praktiken – och i varje liten detalj
Hur tillgängligt är sjukhuset egentligen – för patienter, besökare och personal? Vart tredje år görs en grundlig tillgänglighetsbesiktning av de publika miljöerna på Södertälje sjukhus. Vi följde med Zdenka Sramkova, certifierad sakkunnig inom fysisk tillgänglighet, när hon gick igenom allt från ledstråk och skyltning till dörröppnare och toalettutrymmen.
Nu är det dags för en tillgänglighetsbesiktning på Södertälje sjukhus – en besiktning med fokus på den fysiska tillgängligheten och utformningen av de publika miljöerna. Besiktningen görs var tredje år. Vi träffade Zdenka Sramkova, som har lång erfarenhet som certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet, och ställde några frågor.
Bildtext: Zdenka visar svarta och vita runda tillgänglighetsmarkörer på en glasdörr.
Vad innebär en tillgänglighetsbesiktning?
Det innebär att jag, på uppdrag av Locums förvaltare, granskar ute- och innemiljön för att säkerställa att de är tillgängliga och användbara för personer med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar. Jag granskar miljöerna för att fånga upp områden som behöver förbättras utifrån lagkrav och Locums riktlinjer. Tillgängligheten ska tillgodoses för såväl patienter som besökare.
Bildtext: trappa med ledstång och ett manöverdon för att öppna dörren.
Vad är det du besiktigar?
Jag tittar bland annat efter avvikelser enligt lag och Locums riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Det kan vara orienterbarhet med korrekt skyltning, framkomlighet, förflyttningsvägar fram till mottagningar och receptioner, ledstråk och kontrastmarkeringar, interiörers inredning, möblering inom- och utomhus, teknisk utrustning, korrekta mått för manövrering samt belysning och sittmöjligheter – till exempel i entréhallar. Denna gång ska jag också granska byggnad 01, eftersom den är renoverad sedan den sist utförda tillgänglighetsbesiktningen.
Det kan också gälla placering av manöverdon i förhållande till utrymmets utformning och yta. På en RWC kontrollerar jag till exempel förhållandet mellan handfat, dörr och toalett. Det ska fungera så att en rullstolsburen person enkelt kan nå handtaget för att öppna dörren, eller förflytta sig mellan rullstol och toalettstolen enl. sina egna förutsättningar. Jag kontrollerar också att manöverdonen är korrekt monterade och rätt markerade.
Vad händer efter granskningen?
Jag rapporterar samtliga avvikelser i ett digitalt system som Locum använder, tillsammans med bilder, förslag till åtgärd och en prioritering inom ett till tre år. När inventeringen är klar har jag ett avslutande möte med Locums förvaltning för att gå igenom alla eventuella åtgärdspunkter och ta fram en slutgiltig åtgärdslista.
Bildtext: Zdenka kontrollerar kontrasten mellan soffa och vägg.
Till sist, vad tycker du har varit den största förbättringen inom fysisk tillgänglighet sedan du började arbeta med detta för 30 år sedan?
Det är flera saker som har blivit mycket bättre. Ett exempel är att navigeringsverktyget GPS har utvecklats från att vara ett grovt verktyg till ett mycket träffsäkert navigeringshjälpmedel – även inomhus. Det hjälper till exempel synskadade. Ett annat exempel är de helautomatiska dörröppnarna och övriga tekniska hjälpmedel. De gör stor skillnad, när de placeras och används på rätt sätt.