Nu finns det massvis med mogen frukt på sjukhusområdet!
Fruktträden är ett fint minne av den verksamhet som bedrevs på Eugeniahemmet mellan åren 1886-1971. Läs gärna lite om Eugeniahemmets historia samtidigt som du avnjuter ett äpple eller ett päron idag!
Prinsessan Eugenie (1830 - 1889) värnade om människor i sjukdom och misär, särskilt barn, och 1879 instiftade hon därför ett sjuk- och skolhem för fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn från hela landet. De första åren saknade föreningen egna byggnader, men 1886 invigdes Eugeniahemmet, den allra första byggnaden i det som vi nu kallar Solna sjukhusområde.
När Eugeniahemmet kom till låg området i stadens utkant. Här fanns både jordbruk, boskap och husdjur, men även tobaksodlingar, potatisåkrar och grönsaksfält. Norr om begravningsplatsen låg den stora Solnaskogen.
Den stärkande lantliga miljön, som dessutom låg högt och fritt, sågs som en värdefull omgivning för personer med kronisk sjukdom.
Eugeniahemmet blev landets första vanföreanstalt för barn, som här fick både skola och ett hem. Den första byggnaden hade plats för 80 barn, men efter hand utökades verksamheten och i början av seklet omfattade vården 200 barn.
Både elever och barn deltog aktivt i odling och skörd av trädgårdsprodukter och därför var Eugeniahemmet en tämligen självförsörjande enhet.
Under 1940-talet övergick den yrkesutbildning som fanns på Eugeniahemmet till Norrbackainstitutet och endast folkskoleutbildningen kvarstod på Eugeniahemmet. Den lades ned när lagen om skolplikt för alla barn infördes och kommunerna tvingades ta ansvar för alla barns skolutbildning 1962. Under 60-talet blev Eugeniahemmet ett centrum för omhändertagandet av barn som fötts med neurosedynskador.
Eugeniahemmet i sin ursprungliga form avvecklades 1971, då lokalerna övertogs av Karolinska Universitetssjukhuset.
De äppelträd, päronträd och körsbärsträd som finns kvar på sjukhusområdet idag är ett fint minne av den verksamhet som bedrevs i Eugeniahemmet.