El skapade den moderna vården
I princip all modern sjukvård drivs av elektricitet, från tidsbokning och journaler till apparater för diagnos och övervakning. Det är svårt att tänka sig en tid då kirurger kikade in i kroppens håligheter i skenet av fladdrande gasljus.
När Sabbatsbergs sjukhus efter decennier av utredande öppnade i januari 1879 räknades det som Europas modernaste sjukhus. Det var byggt efter en då helt ny idé, med paviljonger där avståndet mellan avdelningarna minskade smittorisken. När sjukhuset dessutom blev det första i Europa att få elektricitet 1884 befästes den positionen för flera år framåt. Det var endast tre år efter det att Thomas Edison introducerat glödlampan i Europa, på den stora elektriska utställningen i Paris. Samma år, i september 1881, tändes för övrigt den första elektriska gatubelysningen i Stockholm, på Norrbro. Det var endast ungefär trettio år efter gasljuset. Innan dess låg Stockholm i mörker efter solens nedgång.
Bild: Thomas Edison introducerar glödlampan i Europa vid den elektriska utställningen i Paris.
Det var de här åren som Sverige och Stockholm moderniserades – först med gasljuset, sedan med järnväg, vatten och avlopp, telegraf och telefon, elektricitet och spårväg. Samhället omvandlades i grunden. Det var just glödlampan som bokstavligen lyste upp elektricitetens väg in i samhället. Människorna fascinerades av den moderna tekniken som så effektivt gjorde natt till dag – utan att osa. Glödlampan var också den första ljuskällan som kunde hängas från ett tak eller från linor över gatan. Människor kunde känna sig tryggare. Den var en revolution. Utvecklingen tog fart på allvar från 1910 då glödlamporna förseddes med glödtrådar av volfram som gav tre gånger så starkt sken som de tidigare koltrådslamporna, och dessutom lyste stabilare med mindre flimmer.
Bild: Sabbatsberg var första sjukhuset i Europa att få elektricitet. Året var 1884.
Nu gick utvecklingen snabbt. Några år in på 1920-talet var Stockholm helt elektrifierat – belysning, motorer, hissar, spårvagnar. Det mesta började drivas med el. Under elektricitetens första år drevs elverken i staden av ångmaskiner som eldades med ved. Många sådana elverk var lokala och försedde enstaka byggnader, som sjukhus, eller kvarter med el. Många eldsvådor uppstod eftersom elen inte var särskilt säker i början och det saknades riktlinjer för hur den skulle installeras. Det ångdrivna Brunkebergs elverk invigdes 1892 som det sista av fyra stora infrastrukturprojekt, efter gasverk, vattenverk och spårbunden kollektivtrafik. Till och med Södersjukhuset som invigdes 1944 försågs med el genom en egen ånggenerator. Det vatten den behövde pumpades upp till sjukhuset från det kommunala vattennätet.
Det första elverket med kapacitet att försörja mer än någon enstaka verksamhet var Värtaverket som driftsattes den 28 november 1903. Utvecklingen tog ett språng, med kraft till gatubelysning i stora områden och till industrier, sjukhus och spårvägarna. Parallellt med de små lokala elverken byggdes också ett landsomfattande elnät upp. Vattenkraften ersatte ångmaskinerna som producent av elenergi. I Stockholm märktes det tydligt när den nya kraftstationen vid Älvkarleby 1915 började leverera el till Stockholm – tack vare att den tekniska utvecklingen nu gjorde det möjligt att transportera el långa sträckor med hjälp av transformatorer. 
Bild: På 1920-talet var det möjligt att operera dygnet runt tack vare elen.
På sjukhusen skapade glödlamporna också helt naturligt en revolution eftersom kirurgerna nu kunde operera djupt inne i kroppen oberoende av dagsljus. Tidigare användes gasljus eller fotogenlampor som gav svagare och fladdrigare sken. När elektriciteten etablerats på sjukhusen fortsatte utvecklingen i rasande fart. I början av 1900-talet drevs pumpar, motorer, hissar av el och snart också alla apparater som läkarna använde. Med elen uppfanns också helt nya apparater och hjälpmedel.
Bild: Sjukvården är idag helt beroende av el. Vid avbrott i samhällets strömförsörjning startar reservkraft.
I dag är sjukvården helt beroende av sin elförsörjning. Precis som samhället i stort. Sjukhusen byggs och underhålls också med stark tonvikt på säkerhet, både mot olyckor och i betydelsen driftsäkerhet. I händelse av elavbrott i samhällets elförsörjning finns flera tekniska lösningar för reservkraft som kan sättas in sekundsnabbt och sedan försörja sjukhuset i flera dygn. Om ett avbrott blir längre i ett krisläge ställs vården inför mycket stora utmaningar. Ta bara en sådan liten detalj som att övergå till att föra journaler manuellt.
Text: Gunnar von Sydow
Bild: Landstingsarkivet och Olof Holdar
Källa: Börje Hjort, elsäkerhetsansvarig på Locum.
Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Rum nr 3/2018.