Kontinuerliga besiktningar skapar bättre tillgänglighet

I programmet REQS plockar Zdenka upp en lista med punkter som ska kontrolleras. Först ut är sjukhuskyrkan och vi utgår från entréhallen. Hur ser skyltningen ut här – är det enkelt att navigera för en besökare som ska hitta till sjukhuskyrkan? Skyltarna på Södersjukhuset, liksom övriga sjukhus i regionen, har blå bakgrundsfärg och text och symbol i vitt. Då skapas en bra kontrast mellan textkulör och bakgrundskulör, vilket gör att skyltarna blir enklare att läsa för fler.

Vi följer korridoren bort och håller utkik för eventuella hinder på vägen; en gatupratare eller en skylt på golvet kan lätt ställa till problem för den som har nedsatt syn.

Zdenka noterar alla avvikelser hon ser i sin telefon. Med oss på besiktningen är också vår teknikförvaltare Henrik Davidsson. När Zdenka är klar med sin besiktning är det han som kommer få ta del av alla anmärkningar och åtgärdsförslag och se till att dessa blir genomförda. Zdenka är också noga med att fotografera alla påpekade brister på vår tur runt om på sjukhuset, så det blir enklare att hitta tillbaka till platserna när avvikelserna sedan ska åtgärdas.  

– Som fastighetsägare har vi givetvis ett stort ansvar att tillgänglighetsanpassa våra lokaler och åtgärda de eventuella fel och brister som finns. Även hyresgästen, i detta fall Södersjukhuset, är förpliktigade att hantera enkelt avhjälpta hinder, som skyltning och kontrastmarkering av entréer till exempel, berättar Henrik.

Vid huvudentrén kontrollerar vi först skyltningen och belysningen och därefter hur marken ser ut. För att det ska vara enkelt att komma in genom entrén bör marken vara slät och jämn och inte ha någon nivåskillnad. Den automatiserade dörröppnaren kompenserar för marken som lutar något.

Angöring för färdtjänst och taxi finns inom en 10 meters radie, men kanske saknas det sittplatser på en vindskyddad plats där patienten kan ha uppsikt? Zdenka noterar i sin telefon.

Ett ledstråk leder fram till själva entrédörren och den tillgängliga entrén. Vi stannar upp ett par minuter och kontrollerar kontrastmarkeringarna på glaspartierna. Vikten av att kontrastmarkera ytor som kan misstas för något annat är väldigt viktigt.

Bildtext: På entrédörren i huvudentrén har man valt olika typer av kontrastmarkering för de glaspartier som rör sig och de som inte gör det, vilket är väldigt bra. Dessutom sitter de på två olika höjder.

Vi kontrollerar entréhallen och startar med sittmöjligheterna; finns det platser att sitta på och är de av olika höjd?

–Vissa kan ha svårt att resa sig upp från sittande läge och då kan en stol som är något högre underlätta, berättar Zdenka och noterar samtidigt i sin telefon att det här finns flera olika sittmöjligheter.

Bildtext: Sittdynor med olika höjd skapar bättre tillgänglighet för de som vistas i entréhallen.   

Vid informationsdisken tar Zdenka fram ett instrument och mäter kontrasten på de olika träpartierna. Siffrorna får godkänt och även hur receptionsdisken är utformad i övrigt; rullstolsanpassning finns liksom käpphållare och teleslinga.

I entréhallen kontrolleras även en av de offentliga toaletterna. Kraven för en tillgänglig toalett, RWC, är flera. Förutom det självklara att det ska finnas en god svängradie för den som sitter i rullstol, är det också viktigt vilken höjd inredningen, såsom strömbrytare och klädhängare, är placerade och vilket lås som finns på dörren.

Bildtext: Det är också viktigt att inredningen kontrasterar mot väggen inne på toaletten; en rostfri pappershållare mot vitt kakel är betydligt bättre än en motsvarande vit, eftersom kontrasten blir tydligare med en rostfri variant.

När Zdenka är klar med sin besiktning meddelar hon vår tillgänglighetsspecialist Anna Bergqvist som tar ut en lista ur REQS. Nu kan Henrik diskutera åtgärdsförslagen tillsammans med byggserviceledarna på sjukhuset och bestämma vilka som ska prioriteras.  

När avvikelsen är noterad som åtgärdad kommer Anna kontrollera att det blivit korrekt åtgärdat inom hon släcker anmärkningen i REQS.

– Alla ska ha möjlighet att kunna ta sig fram och vistas i våra sjukhusmiljöer. Genom att vi kontinuerligt genomför besiktningar av våra sjukhusområdens publika yttre och inre miljöer möjliggör det att vi snabbt kan identifiera eventuella hinder och åtgärda dem. På så vis kan vi som förvaltare och våra hyresgäster känna sig trygga med att verksamheterna blir lättillgängliga och användbara för alla som behöver. Dessa uppföljningar ger oss också en bättre överblick när och hur vi ska planera nya projekt och förbättringar av sjukhusområdenas miljöer, berättar Anna.